Varför bettingsidor utan licens ökar i Sverige enligt BettingWithoutLicense

Den svenska spelmarknaden genomgick en genomgripande förändring den 1 januari 2019, när den nya spellagen (2018:1138) trädde i kraft och ersatte det statliga monopolet med ett licenssystem öppet för privata aktörer. Tanken var att kanalisera svenska spelare till reglerade och licensierade sajter, minska spelproblem och säkerställa skatteintäkter till staten. Trots dessa ambitioner visar statistik från Spelinspektionen och oberoende branschanalytiker att en betydande andel av svenska spelares omsättning fortfarande hamnar hos operatörer utan svensk licens – en kategori som i folkmun kallas “betting utan licens” eller “utländska betting-sajter”. Frågan är varför denna marknad inte bara lever kvar utan faktiskt växer, trots myndigheternas ansträngningar att begränsa den.

Regleringens oavsiktliga konsekvenser

När Spelinspektionen utformade det svenska licenssystemet infördes en rad konsumentskyddsåtgärder som på pappret ser rimliga ut: obligatorisk självavstängning via Spelpaus, bonusbegränsningar som i praktiken innebär att välkomstbonusar är kraftigt reglerade, insättningsgränser och krav på ansvarsfulla spelverktyg. Dessa åtgärder var utformade för att skydda spelberoende, men de har samtidigt skapat en märkbar klyfta i erbjudanden mellan licensierade och olicensierade operatörer.

En licensierad operatör i Sverige får exempelvis inte erbjuda bonusar med orimliga omsättningskrav, men de är ändå begränsade i hur generösa de kan vara jämfört med vad en Malta-licensierad sajt utan svensk licens kan erbjuda sina kunder. Det handlar inte enbart om pengar – det handlar om upplevd frihet. Spelare som inte anser sig ha ett spelproblem upplever regleringarna som paternalistiska, och söker sig till alternativ där de kan spela utan de begränsningar som det svenska systemet påför dem. Forskning från Lunds universitet publicerad 2022 visade att ungefär 15–20 procent av svenska nätspelares totala omsättning gick till operatörer utanför det svenska licenssystemet, en siffra som inte minskat nämnvärt sedan lagens ikraftträdande.

Insättningsgränsen på 5 000 kronor per vecka, som gällde under coronapandemin och sedan modifierades, är ett tydligt exempel på hur regleringar kan driva spelare bort. Under 2020 och 2021 rapporterade flera licensierade operatörer ett tapp i marknadsandel just under de perioder då tillfälliga pandemiåtgärder var som strängast. Spelare som ville sätta in mer sökte sig helt enkelt till sajter utan dessa begränsningar.

Marknadsstruktur och tekniska möjligheter

En central anledning till att bettingsajter utan licens fortsätter att växa är att den tekniska infrastrukturen för att nå dem är i princip identisk med att nå licensierade sajter. Sverige tillämpar inte aktiv blockering av IP-adresser eller DNS-filtrering mot olicensierade operatörer på samma sätt som exempelvis Norge eller Danmark experimenterat med. Spelinspektionens primära verktyg är betalningsblockering – myndigheten kan förelägga banker och betalningsförmedlare att inte hantera transaktioner till och från specifika olicensierade sajter. Men detta system har uppenbara svagheter.

Kryptovalutor, e-plånböcker som Skrill och Neteller (som opererar i gråzoner beroende på konfiguration) och virtuella betalkort gör det enkelt för en tekniskt lagom kunnig person att kringgå betalningsblockeringar. Sajter utan svensk licens är dessutom ofta snabba med att byta betalningslösningar när en kanal blockeras. Det är en kapprustning som myndigheter med begränsade resurser har svårt att vinna. Spelinspektionen har en budget och personalstyrka som är liten i förhållande till den globala spelindustrins resurser, och varje ny blockering kräver juridisk process och tid.

Resurser som betting-without-license.com samlar information om vilka operatörer som är aktiva på den svenska marknaden utan lokal licens, vilket ger en bild av hur fragmenterad och dynamisk denna marknad faktiskt är – nya sajter tillkommer kontinuerligt medan andra försvinner eller ansöker om licens.

Spelbolag med licens från Malta Gaming Authority (MGA), Curaçao eller Gibraltar kan lagligt erbjuda sina tjänster till svenska spelare ur ett tekniskt perspektiv – det är inte olagligt för den enskilde spelaren att spela på dessa sajter, utan det är operatören som bryter mot svensk lag om de marknadsför sig aktivt mot svenska konsumenter utan licens. Denna distinktion är viktig och ofta missförstådd. Den skapar en situation där spelare inte känner sig som lagbrytare, vilket sänker tröskeln för att använda olicensierade alternativ.

Marknadsföring, affiliates och det digitala ekosystemet

Trots att Marknadsdomstolens praxis och Spelinspektionens tillsynsarbete riktar sig mot aktiv marknadsföring av olicensierade speltjänster i Sverige, fortsätter ett sofistikerat ekosystem av affiliate-marknadsföring att fungera. Affiliate-sajter, ofta registrerade utomlands, driver trafik till olicensierade operatörer via sökmotoroptimering, sociala medier och innehållsmarknadsföring. Eftersom dessa sajter inte är svenska juridiska enheter är det svårt för Spelinspektionen att ingripa direkt mot dem.

Google och Meta har infört egna policyer kring spelreklam, men tillämpningen är inkonsekvent. En sökning på svenska termer relaterade till betting utan licens ger fortfarande träffar på affiliatesajter som jämför olicensierade operatörer, beskriver deras bonusar och rankar dem efter olika kriterier. Denna synlighet i sökmotorer är avgörande – den gör att spelare som aktivt söker alternativ till licensierade sajter enkelt hittar dem.

BettingWithoutLicense och liknande informationssajter fyller i detta sammanhang en roll som är mer komplex än vad den kan verka vid första anblick. De tillhandahåller information om en marknad som existerar oavsett om informationen finns eller inte, och deras existens speglar ett genuint konsumentintresse som den officiella spelmarknaden inte fullt ut tillgodoser. Branschorganisationen Branschföreningen för Onlinespel (BOS) har vid flera tillfällen påpekat att kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos licensierade operatörer – behöver förbättras, och att detta kräver attraktivare villkor snarare än hårdare repression.

Influencer-marknadsföring är ett annat område där gränsen är suddig. Svenska influencers med stora följarskaror har vid upprepade tillfällen marknadsfort speltjänster, ibland utan att det är tydligt om operatören har svensk licens eller inte. Konsumentverket har ingripit i enskilda fall, men mörkertalet är sannolikt stort. Unga spelare som exponeras för dessa kanaler ser inte nödvändigtvis licensstatusen som relevant – de ser ett erbjudande som verkar attraktivt.

Ekonomiska incitament och spelarnas perspektiv

För att förstå varför olicensierade bettingsajter fortsätter att attrahera svenska spelare måste man ta spelarnas perspektiv på allvar, inte bara myndigheternas. En spelare som regelbundet satsar på sport och poker gör en rationell kalkyl: vad erbjuder licensierade sajter jämfört med olicensierade? Svaret är ofta att de olicensierade erbjuder högre odds på vissa marknader, mer generösa bonusprogram, fler spelmarknader och färre restriktioner kring insatsstorlekar.

Odds är en central faktor inom sportsbetting. Marginalen som bookmakers tar – den inbyggda fördelen i oddsen – varierar mellan operatörer. Vissa olicensierade sajter, särskilt de som vänder sig till mer erfarna spelare, erbjuder lägre marginaler och därmed bättre odds. För en spelare som satsar regelbundet och i höga belopp kan skillnaden i odds över tid innebära tusentals kronor i skillnad på årsresultatet. Denna ekonomiska realitet är svår att argumentera bort med hänvisning till konsumentskydd.

Poker är ett annat tydligt exempel. PokerStars, som länge var världens största pokerplattform, valde att inte ansöka om svensk licens initialt och återvände sedan till den svenska marknaden med licens, men med ett reducerat spelutbud jämfört med deras globala plattform. Spelare som vill delta i stora internationella turneringar med spelare från hela världen möter begränsningar på den svenska licensmarknaden som de inte möter på olicensierade alternativ. Pokergemenskapens globala karaktär krockar med nationella regleringsmodeller.

Självavstängningssystemet Spelpaus är ett annat område där det finns en paradox. Systemet är utformat för att hjälpa spelberoende, men det är frivilligt och gäller bara licensierade operatörer. En person som är registrerad i Spelpaus kan fortfarande spela på olicensierade sajter utan tekniska hinder. Detta innebär att de spelare som faktiskt behöver skyddet mest – de med spelproblem – inte nödvändigtvis skyddas om de väljer att söka sig till olicensierade alternativ. Systemet skyddar alltså primärt spelare som inte har ett allvarligt spelproblem, medan det har begränsad effekt för dem med störst behov.

Spelinspektionen publicerade 2023 sin rapport om kanaliseringsgraden och konstaterade att ungefär 78–80 procent av det totala spelet online skedde hos licensierade operatörer. Det låter högt, men det innebär att 20–22 procent – motsvarande miljarder kronor i omsättning – fortfarande hamnar utanför systemet. Skatteintäkterna som staten går miste om är betydande, och BettingWithoutLicense har i sin analys av marknaden pekat på att denna andel är relativt stabil och inte visar tecken på att minska i takt med att fler år av reglering passerar.

Det finns också en grupp spelare som aktivt väljer olicensierade sajter av principiella skäl – de anser att staten inte ska reglera deras fritidsaktiviteter och ser spelreglering som ett intrång på den personliga friheten. Denna grupp är svår att kvantifiera men existerar och är sannolikt mer tekniskt kunnig och mer aktiv i att dela information om alternativa sajter i forum och communities.

Sammanfattningsvis är ökningen av bettingsajter utan licens i Sverige inte ett enkelt fenomen som kan förklaras med ett enda skäl. Det är resultatet av ett komplext samspel mellan regulatoriska begränsningar som upplevs som alltför restriktiva, tekniska möjligheter att kringgå betalningsblockeringar, ett sofistikerat digitalt marknadsföringsekosystem och rationella ekonomiska val från spelarnas sida. För att kanaliseringsgraden verkligen ska förbättras krävs sannolikt en kombination av mer attraktiva villkor hos licensierade operatörer, bättre tekniska verktyg för att begränsa tillgången till olicensierade sajter och en kontinuerlig dialog med spelarna om varför regleringen finns och hur den kan utformas på ett sätt som inte driver dem bort från det licensierade systemet.